Skriver av mig, ni kan sluta snacka skit

Datum: 2012-07-19 - Tid: 18:37:06 Kategori: Mina texter
Jag måste bara skriva av mig.. Jag mår så himla dåligt.. Jag hoppas att ni orkar läsa hela inlägget. Även om de är väldigt långt, haha!
 
Jag är trött på att folk ska hela tiden kommentera här på bloggen, skriva meddelanden till mig på facebook, kommentera på instagram osv och fråga varför jag ska byta skola till hösten. Jag har inte skrivit så mycket om att jag ska byta skola till hösten den senaste tiden här i bloggen för jag har tyckt att det har varit så jobbigt att prata om, jag har fått så många kommentarer om att jag är falsk osv i bloggen, meddelanden på facebook, maila mig osv. Detta är jätte jobbigt att skriva och prata om men jag ska försöka berätta för er för att alla rykten, mail osv ska sluta. Jag vet att det är många som kommer försöka trycka ner mig efter detta inlägg, men det skiter jag fullständigt i! Det här är min blogg och jag skriver vad fan jag vill i den, om du inte accepterar det jag skriver eller tycker jag ljuger eller nått, så sluta läs min blogg då! Jag har inte bett dig läsa min blogg utan det är du som har valt att gå in här, eller hur? Det är så himla många rykten som sprids om mig att jag ska flytta osv. Men det är bara bullshit rent ut sagt, jag ska inte flytta eller någonting sådant. Iallafall inte ännu på ett tag!

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja så ni förstår, men jag försöker att skriva så ni förstår!
När jag fick reda på att jag hade ADHD sommaren 2007 så gick jag i en skola som hette Klockarbergsskolan i en klass som man får extra mycket hjälp osv. När jag skulle börja 6:an (2009) så började jag i en vanlig klass i Brandbergsskolan för jag inte fick gå i en klass i "särskolan" i Brandbergsskolan för att jag var för duktig osv.. Jag ville inte ens börja i Brandbergsskolan utan i Rudansskolan där jag ska börja till hösten (mer om det senare i inlägget). Redan då började allting, jag vart undanstött, blev kallad massa elaka saker osv.Jag berättade inte för någon att jag blev undanstött eller blev kallad massa elaka saker för någon i hela 6an. Utan jag lät det bara hända. Jag tänkte att det skulle bli bättre med tiden, dom skulle sluta någon gång. Jag skulle bli accepterad för den jag är någon dag, och jag längtade tills den dagen kom. Men den kom aldrig, utan mobbningen bara fortsatte. Tiden gick och det vart sommarlov, vilket jag tyckte var super skönt! Att bara slippa känna sig tvingad till att gå till skolan osv. Jag hade redan skolkat en hel del i 6an och i 7:an blev det värre.
 
När jag skulle börja i 7:an så fick jag reda på att en klass i 7:an skulle bli "ihop satta" med 7B (den klassen jag gick i) och 6E (kör klass). Jag tyckte detta skulle bli otroligt jobbigt för jag har alltid haft svårt att vara i stor grupp osv. Men jag fick stöd och hjälp av min familj och vänner! Vi skulle även få nya mentorer till 7:an K och R. Jag visste inte vilka lärare K och R var eller någonting. Jag hade bara sett K och R i skolan vid ett par tillfällen.
Jag hoppades även på att det skulle bli bättre med mobbningen osv. Men mobbningen vart bara sämre och sämre. Tiden gick, och det var snart dags för jullov. Då tog jag modet att berätta för min storebror att jag blev mobbad i skolan. Jag vågade inte berätta innan, jag vet inte riktigt varför. Det vart bättre med allt i skolan dom sista veckorna på höstterminen och den första veckan på vårterminen. Men sen började allt igen. Jag hade absolut ingen och vara med i skolan och jag tyckte det var så otroligt jobbigt att gå dit. Jag hade en klump hela tiden när jag var i skolan, spelade ingen roll vart jag var, eller vad jag gjorde så fanns klumpen där. I februari/mars på vårterminen så fick jag kontakt igen med en som gick i min klass och har gått på samma dagis som mig S. Jag och S umgicks nästan hela tiden i skolan och hon var den ända jag kunde prata med angående mobbningen.
Hon blev som min syster efter ett tag.
Jag och S hatade skolan och våran klass för olika anledningar så vi skolkade en hel del. Jag kunde inte stanna kvar i skolan helt enkelt, det var för jobbigt.. Men tiden gick och jag började försöka sköta av skolan en del för min mamma fick samtal från skolan att jag inte hade varit där osv. Det gick väl sådär, ibland skolkade jag men försökte att inte göra det.. Mobbningen pågick då också, men inte lika mycket. Kunde hända småsaker ibland.
 
Men den 27 april 2012 så hände det en sak jag var rädd det skulle hända någon gång. Två killar (R och F) slog mig med sina knytnävar i min rygg och slog mitt ansikte i kanten på mitt skåp. Ingen såg detta utan det var bara vi i "skåphallen" där vi hade våra skåp. Jag vart så otroligt ledsen och bara sprang ut från skolan. Jag gick en bit från våran skola och satt mig ner och grät. Efter ett par timmar så såg jag att min syster gick vid gångvägen en bit bort, och jag gjorde allt för att hon inte skulle märka att jag satt där. Men det var försent, hon hade redan märkt mig. Hon kom fram till mig och frågade vad som hade hänt men jag sa bara "det är ingenting, jag är bara ledsen" men hon gick inte på det. Vi gick hem och jag berättade vad som hade hänt. Sen åkte vi till min pappa som trodde att jag hade slutat men jag skolkade ju.. Sen vid tre tiden så ringde min mamma på min mobil, men jag struntade i att svara för jag hade inte slutat ännu om jag hade varit i skolan. Så hon ringde på min systers mobil och min syster svarade. Sen fick min mamma reda på att jag hade skolkat och frågar varför osv. Sen berättar jag att R och F hade slagit mig.

Hon vart såklart jätte arg och ringde direkt till min skola för R och F hade tagit min jacka efter dom hade slagit mitt huvud i kanten på mitt skåp. Vi åkte upp till skolan och hämtade min jacka. Min mamma och min syster fick berätta för våran biträdande rektor vad som hade hänt och så. Men när vi kom hem så såg mamma att jag hade något rött märke i ansiktet och att jag var svullen runt om. Jag hade även fruktansvärt ont i ryggen och det gjorde sjukt ont när man rörde vid mina njurar. Så mamma och syster gick upp med mig till vårdcentralen och en doktor undersökte min rygg och skickade mig vidare till Astrid Lindgrens barnmottagning för röntgen så inte jag hade fått njursvikt eftersom jag hade ont vid njurarna och var svullen runt om njuren. Så jag och min mamma, och min mormor åkte in till Astrid Lindgrens barnmottagning men det var 8 timmars väntetid på att få träffa första doktorn och få vänta på första undersökningen. Så vi fick alternativet att åka hem och komma tillbaka tidigt på lördag morgon runt åtta tiden. Så jag fick en stark Alvedon som skulle hjälpa mot min smärta men det funkade inte ett dugg. Jag hade ändå lika ont.
 
Så vi åkte hem och åkte tillbaka på morgonen för undersökningen. Sköterskan som pratade med mig första gången trodde direkt att jag hade njursvikt och jag fick göra kissprov för dom skulle undersöka om jag hade fått njursvikt. Men sån tur som jag hade så hade jag inte det. Jag fick gå ner på röntgen och försöka hitta vad som var fel. Men dom hittade absolut ingenting, men om jag fick ont ner mot benen inom 2 veckor så skulle vi komma tillbaka. Men det fick jag inte, som tur var. 
 
Anledningen till att jag ska byta skola är misshandeln som ni kanske förstår. Detta är inte hela anledningen utan jag har hoppat över en hel del för jag orkar inte skriva mer. Men fyller nog på detta inlägg med tiden!
 
!!ONÖDIGA OCH ELAKA KOMMENTARER RADERAS!!
 

Kommentarer
Postat av: faster Kerstin

Stor kram till dig modiga tjej <3

2012-07-19 @ 18:57:43
Postat av: sara

erica jag kommer alltid finnas för dig, förlåt om jag försvann helt plötsligt, jag va oxå rädd för att det skulle hända mig, men du jag tycket att vi ses snart men jag älskar dig och kommer göra det hela tiden! :love:

Svar: Förstod att du var rädd att det skulle hända dig någonting därför försvann du. Ja vi måste verkligen ses snart! Vi får boka in någon dag innan skolan börjar, vi kanske kan ses i helgen eller nått? :) <3 Jag älskar dig också! finns alltid här för dig! :love:
Erica Nylund - Drömmen om att bli fotograf.

2012-07-19 @ 19:20:52
URL: http://yougotme.bloggplatsen.se
Postat av: Celine

det är sjukt modigt att skriva om det här, inför alla och sådär.Du är jätte modig! Jag finns alltid om du vill prata, om vad som helst. :love:

2012-07-19 @ 20:30:07
URL: http://www.thebummisstyle.blogg.se
Postat av: sofie <3

Du är så duktig!!
Du är stark och modig att kunna skriva om det här!
:love:
Jag hoppas värkligen att det blir bra i dinn nya skola occh jag lovar att om det är nått så finns jag och prata med!
Kram!:love:

2012-07-21 @ 12:07:15
URL: http://sosssso.blogg.se

Kommentera inlägget här:

VIP??

Ditt fina namn?:

Din mailadress?: (only for me)

Har du någon blogg?:

Lätta på hjärtat:

Trackback
Follow on Bloglovin




Fotografi Skapande
Djur Bloggtips
Fester & högtider Bloggdesign
Kändisar Designtips
Natur Länkbyten
Porträtt Photoshop
Önskeinlägg
Resor, äventyr & städer
Självporträtt
Övrigt
Erica
Jag tipsar er Min diagnos
Mina videoblogggar Mitt liv
Om mig Texter
Annat roligt Mode & skönhet
Filmtips Outfits
Frågor & svar Mode
Inne & utelistan Skönhetstips
Julkalender 2012 Shopping
Musik Rabattkoder
Roligheter Wanties/vill ha
Tävlingar
Övrigt
Självförtroende
Sex & kärlek